Med musikaliska rötter i både pop, jazz, rock och visor spelade hon hösten 1972 in sin första LP i eget namn. Året därpå kom uppföljaren ”Alrik” som liksom sin föregångare presenterade Monica som vis- och folkmusikinspirerad sångerska. I mitten av 70-talet blev Monicas musik mer rockorienterad och under en period turnerade hon med eget band i Sverige.

Hennes följande två LP skivor var helt engelskspråkig och där framträdde Monica som en popsångerska med hes röst, vilket gjorde att hon i medierna jämfördes med Melanie och Janis Joplin. Efter hennes två engelskspråkiga plattor, som från hennes egen sida var avsedd att vara något av en provokation mot en bestämd uppfattning om henne som en vis- och folksångerska, så återvände hon för en tid till en mer vispräglad repertoar. Hon fortsatte att uppträdda med eget rockband som Monica Törnens New Band med vilka hon även spelade in ”Jag är som jag är...” som av många anses vara hennes bästa.

Med LPn ”Ängel” som spelade in hösten 1981, började Monica åter att arbeta mer med rockmusik vilket även fortsatte då hon 1983 inledde ett samarbete med Air Music inför ”Fri”. Tillsammans med Lasse Holm vann hon den svenska uttagningen till schlagerfestivalen med ”E de' det här du kallar kärlek”. 1988 Medverkade hon tillsammans många andra kända svenska musiker på ett minnesalbum över Cornelis Vreeswijk. Hon har sedan slutet av 80-talet också arbetat som bildkonstnär och har ställt ut egna oljemålningar i bl.a. Söderhamn och Sundsvall. Idag hör man inte mycket av Monica Törnell men så sent som hösten 2004 gav hon en konsert i sin hemstad Söderhamn.